Bottennapp!
Visst behöver FP bli större för att vi ska få ett riksdagsmandat i Blekinge, men om det ska ske på det sättet som Rickard Jomshof beskriver hoppas jag på bottennapp! FP behöver inte fiska i grumliga vatten, FP pratar klarspråk, vågar ta debatten kring att vi idag har en integration som inte fungerar. Det som framförallt skiljer oss åt Rickard. Det är att vi har en integrationspolitik, vi vill inte ha ett ”vi och dom”! Jag tänker kämpa för att vi får en integration som för en gångs skull fungerar. Därför beskriver vi hur den idag inte gör det, är det att fiska!?
Svenska är vårt gemensamma språk i Sverige. Att påstå att det inte spelar någon roll om någon kan svenska eller ej är inte ärligt mot den som flyttar till vårt land. Folkpartiet anser att grundläggande kunskaper i svenska ska ligga till grund för medborgarskapet. Det som i förra valet kallades språktest. Ingen bluff utan fortfarande en av våra starka övertygelser om att svenska språket är viktigt. Är det något jag möter när jag pratar med människor, om människor som flyttat till Sverige är det frågan om hur god/dålig svenska de kan. ”Jo, läkaren var väl trevlig men förstod inte vad hon/han sa.” Språket är A och O därför vill FP ha ett språkkrav för medborgarskap.
Folkpartiet säger nej till generella klädförbud i Sverige, det är inte liberalt att gå omkring och bry sig om hur människor är klädda, vad spelar det för roll! Däremot ska en arbetsgivare kunna ställa krav på viss klädsel på arbetsplatsen där det finns sakliga skäl. Till exempel tycker Folkpartiet att det inte är lämpligt för en lärare i en undervisningssituation täcka ansiktet (oavsett om det är med en niqab, burka eller med något annat).
Håll i minnet att muslimer inte är en homogen grupp. Det finns de som absolut inte ser slöjan som ett plagg att bära idag. De som tycker att det hör till att vara muslim och många som inte bryr sig, ”spela roll”. Dra inte alla över en kant!
2003 röstade jag emot Rickard Jomshofs motion. Jag ansåg inte att det behövdes ett förbud ”från ovan” från kommunfullmäktige. Jag tror på att skolan, rektorerna kan prata, möta människor. Precis vad som först gjordes1989 i Ceril i Frankrike där slöjdebatten, konflikten började. Där kom skolan och familjerna först överens om en kompromiss. Flickorna fick ha på sig slöjan under rasterna mot att de tog av dem i klassrummen. Allt var därmed frid och fröjd!? -Nej, media och politiska intressegrupper la sig i. De gjorde politik av det vilket ledde till att människors rädsla röstade för ett förbud. Låt oss inte bli så rädda! Fram för mer spontanbesök med te o kaffe i den stora kungsmarskmoskén.
För att fiska efter SD:s röster måste man agna mycket, mycket grövre än vad Jan Björklund gjort. Björklund har slängt ut reven med klarspråk kring integrationen, skolan och det går vi till val på!
Anna Ekström
Riksdagskandidat (FP)
måndag 23 augusti 2010
Fp har integrationspolitiken -BLT 20 juli 2010
Fp har integrationspolitiken!!
Svar till Nima Gholam Ali Pour ”Folkpartiet nöjda med segregationen” (BLT den 19 juli)
Jag och Folkpartiet är aldrig nöjda med segregation eller utanförskap! Vi är det partiet som inte bara säger att integrationen länge har varit misslyckad utan även har idéerna och politiken för att för en gång skull få till en lyckad integration.
Nima Gholam Ali Pour håller med Folkpartiet om att ”Svenska språket en nyckel till integration” men tycker att partiet har gjort ”allt för att ta bort denna nyckel från invandrarna”. Jag håller inte med! Folkpartiet fokuserar på språkkunskaper, har infört instegsjobb, nystartsjobb och vill reformera sfi undervisningen.
Kunskaper i det svenska språket ökar möjligheterna att klara sin egen försörjning och inte hamna eller fastna i bidragsberoende. Sfi undervisningen har på många håll varit under all kritik. En av tio lärare har behörighet och många av de nyanlända har ”fastnat” i undervisningen och kommer inte vidare. Detta är inte rimligt eller rättvist! En utbildning får inte dra ut i det oändliga, därför inför Folkpartiet en tidsgräns och kompetenskrav på lärare.
Nima Gholam Ali Pour skriver att Folkpartiet ”Inte gjort något under de fyra åren för att se till att invandrare kommer i kontakt med det svenska språket”. Härligt med någon som inser att språket är det viktigaste, språk och arbete! I genomsnitt tar det sex år för nyanlända män och åtta för nyanlända kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. Det är orimligt, det måste gå snabbare! Folkpartiet har infört instegsjobb som är en anställning som kombinerar arbete med studier i svenska. Ett annat sätt för att minska utanförskapet är nystartsjobb där den som anställer en nyanländ som stått utanför arbetsmarknaden kompenseras med dubbel arbetsgivaravgift. Detta är åtgärder som ökar invandrares kontakt med det svenska språket.
Vidare angriper Nima Gholam Ali Pour vårdnadsbidraget. Som mamma till en snart halvårig liten kille kan jag förstå att det finns föräldrar som vill vara hemma lite längre med sina barn (tiden går så fort, de växer så snabbt). Bidraget är till för att öka valfriheten, det och att det inte är kopplat till krav att avstå från arbete (får kombineras) är viktigt för mig. Risken med bidraget är precis som Ali Pour säger att barn riskerar att isoleras hemma, jag håller med. Därför går det inte att kombinera vårdnadsbidraget med a-kassa, föräldrapenning eller sjukpenning. Allt för att det inte ska bidra till att kvinnor och män som inte har jobb fastnar och barnen inte får träffa andra som pratar svenska.
Avslutningsvis handlar integration om egenmakt över den egna tillvaron. Alla har samma ansvar att försörja sig själva oavsett var vi kommer ifrån. Folkpartiets liberala integrationspolitik handlar om att ge individen redskap. Språket är ett av de viktigaste redskapen.
Anna Ekström
Folkpartiets riksdagskandidat i Blekinge
Svar till Nima Gholam Ali Pour ”Folkpartiet nöjda med segregationen” (BLT den 19 juli)
Jag och Folkpartiet är aldrig nöjda med segregation eller utanförskap! Vi är det partiet som inte bara säger att integrationen länge har varit misslyckad utan även har idéerna och politiken för att för en gång skull få till en lyckad integration.
Nima Gholam Ali Pour håller med Folkpartiet om att ”Svenska språket en nyckel till integration” men tycker att partiet har gjort ”allt för att ta bort denna nyckel från invandrarna”. Jag håller inte med! Folkpartiet fokuserar på språkkunskaper, har infört instegsjobb, nystartsjobb och vill reformera sfi undervisningen.
Kunskaper i det svenska språket ökar möjligheterna att klara sin egen försörjning och inte hamna eller fastna i bidragsberoende. Sfi undervisningen har på många håll varit under all kritik. En av tio lärare har behörighet och många av de nyanlända har ”fastnat” i undervisningen och kommer inte vidare. Detta är inte rimligt eller rättvist! En utbildning får inte dra ut i det oändliga, därför inför Folkpartiet en tidsgräns och kompetenskrav på lärare.
Nima Gholam Ali Pour skriver att Folkpartiet ”Inte gjort något under de fyra åren för att se till att invandrare kommer i kontakt med det svenska språket”. Härligt med någon som inser att språket är det viktigaste, språk och arbete! I genomsnitt tar det sex år för nyanlända män och åtta för nyanlända kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. Det är orimligt, det måste gå snabbare! Folkpartiet har infört instegsjobb som är en anställning som kombinerar arbete med studier i svenska. Ett annat sätt för att minska utanförskapet är nystartsjobb där den som anställer en nyanländ som stått utanför arbetsmarknaden kompenseras med dubbel arbetsgivaravgift. Detta är åtgärder som ökar invandrares kontakt med det svenska språket.
Vidare angriper Nima Gholam Ali Pour vårdnadsbidraget. Som mamma till en snart halvårig liten kille kan jag förstå att det finns föräldrar som vill vara hemma lite längre med sina barn (tiden går så fort, de växer så snabbt). Bidraget är till för att öka valfriheten, det och att det inte är kopplat till krav att avstå från arbete (får kombineras) är viktigt för mig. Risken med bidraget är precis som Ali Pour säger att barn riskerar att isoleras hemma, jag håller med. Därför går det inte att kombinera vårdnadsbidraget med a-kassa, föräldrapenning eller sjukpenning. Allt för att det inte ska bidra till att kvinnor och män som inte har jobb fastnar och barnen inte får träffa andra som pratar svenska.
Avslutningsvis handlar integration om egenmakt över den egna tillvaron. Alla har samma ansvar att försörja sig själva oavsett var vi kommer ifrån. Folkpartiets liberala integrationspolitik handlar om att ge individen redskap. Språket är ett av de viktigaste redskapen.
Anna Ekström
Folkpartiets riksdagskandidat i Blekinge
Burka/Niqab förbud -Inlägg (blt ledarsidan)
Historiskt behövdes inget beslut utan samförstånd!
Behövs ingen lagstiftning för ett förbud mot att bära burka/niqab i skolan. Se hur det egentligen började i Frankrike: 1989 i Ceril, Frankrike, började söjdebatten. Systrarna Fatima och Leila (då tretton och fjorton år) kom till skolan en septemberdag tillsammans med vännen Samira med huvuderna täckta. Skolan kontaktade familjerna, och efter en diskussion kom man fram till en kompromiss att flickorna fick bära sjalen under raster och på skolgården, i gengäld skulle de ta av dem under lektionerna. Allt var frid och fröjd…om inte debatten eller numera konflikten hade hunnit bli en nyhet i Franska tidningar och TV som gjorde reportage och som ledde till att allt gick i baklås. Olika organisationer började svärma runt flickorna för att göra politik av det. Kompromissen gick i stöpet till förmån för de krafter som ville slåss och bråka om saken. Flickorna hamnade rejält i kläm.
Jag håller med ILF om att det inte behövs ett förbud! Sen när blev det för komplicerat att prata med varandra och komma fram till kompromisser!? Björklund lyfter frågan, vill debattera men har inget förslag om att förbjuda utan ge möjligheten till skolan inte skyldigheten. Det grundar sig i en rektor som blev anmäld till DO efter att ha beslutat att niqab ine var tillåtet i undervisningen för en elev på barnskötarutbildningen på Åsö. När människor blir anmälda till DO visar det att lagstiftningen inte är tillräcklig, Björklund menar att rektorn ska ha rätt att göra det. Jag håller med om att det behövs en tydlighet, men tycker det är sorgligt att det skulle behövas förbud. Är för integration, inkluderingen…lagstiftning kan göra ett ”vi o dom” som jag tycker är förödande… då kan jag bli en av dem som tar på mig min niqab som jag skaffat på en av mina resor. Jag tar på mig den för att visa att alla som bär den inte är terrorister eller förtryckta utan kanske arga för att det blivit en sådan höna av denna fråga!
Behövs ingen lagstiftning för ett förbud mot att bära burka/niqab i skolan. Se hur det egentligen började i Frankrike: 1989 i Ceril, Frankrike, började söjdebatten. Systrarna Fatima och Leila (då tretton och fjorton år) kom till skolan en septemberdag tillsammans med vännen Samira med huvuderna täckta. Skolan kontaktade familjerna, och efter en diskussion kom man fram till en kompromiss att flickorna fick bära sjalen under raster och på skolgården, i gengäld skulle de ta av dem under lektionerna. Allt var frid och fröjd…om inte debatten eller numera konflikten hade hunnit bli en nyhet i Franska tidningar och TV som gjorde reportage och som ledde till att allt gick i baklås. Olika organisationer började svärma runt flickorna för att göra politik av det. Kompromissen gick i stöpet till förmån för de krafter som ville slåss och bråka om saken. Flickorna hamnade rejält i kläm.
Jag håller med ILF om att det inte behövs ett förbud! Sen när blev det för komplicerat att prata med varandra och komma fram till kompromisser!? Björklund lyfter frågan, vill debattera men har inget förslag om att förbjuda utan ge möjligheten till skolan inte skyldigheten. Det grundar sig i en rektor som blev anmäld till DO efter att ha beslutat att niqab ine var tillåtet i undervisningen för en elev på barnskötarutbildningen på Åsö. När människor blir anmälda till DO visar det att lagstiftningen inte är tillräcklig, Björklund menar att rektorn ska ha rätt att göra det. Jag håller med om att det behövs en tydlighet, men tycker det är sorgligt att det skulle behövas förbud. Är för integration, inkluderingen…lagstiftning kan göra ett ”vi o dom” som jag tycker är förödande… då kan jag bli en av dem som tar på mig min niqab som jag skaffat på en av mina resor. Jag tar på mig den för att visa att alla som bär den inte är terrorister eller förtryckta utan kanske arga för att det blivit en sådan höna av denna fråga!
Ja till skolavslutning i kyrkan
Ja till skolavslutning i kyrkan
Sommaravslutningen är en av skolans finaste traditioner. Efter ett långt läsår samlas eleverna för att möta sommaren. Tillsammans håller lärare och elever en stämningsfull ceremoni med tal och blommor.
Många skolor har valt att lägga avslutningen i en kyrka. Men en del menar att det är fel. Några har till och med gått så långt att de vill förbjuda barnen att sjunga Den blomstertid nu kommer, eftersom det är en psalm.
Diskrimineringsombudsmannen anser att det är olämpligt att hålla skolavslutningar i kyrkan, eftersom eleverna tillhör olika religioner och kulturer. Några kan känna sig diskriminerade.
Också högt uppsatta personer i Svenska kyrkan är kritiska. På Dagens Nyheters debattsida skrev biskopen Ragnar Persenius för något år sedan att skolavslutningar i kyrkan måste avskaffas.
I den infekterade debatten tenderar två av den svenska skolans bärande principer att ställas mot varandra: å ena sidan värnandet av vårt gemensamma kulturarv, å andra sidan det uttryckliga förbudet mot konfessionella inslag i utbildningen.
Vi ser dock ingen motsättning mellan dessa principer. Det finns inga hinder mot att en skola förlägger en skolavslutning, eller något annat evenemang, till en kyrka, så länge tonvikten vilar på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron.
De allra flesta skolor firar jul och påsk på ett eller annat sätt. I klassrummen finns ofta både adventsljusstakar och påskkycklingar. Och oavsett om man går till kyrkan eller inte, så klipper barnen tomtar och ritar påskkort. Till slut är både jul och påsk kristna traditioner. De är en del av vårt kulturarv och måste få vara det.
Samtidigt får det inte vara så att någon tvingas till religionsutövning. Ingen ska tvingas att avge trosbekännelse eller att be bön. Föräldrarna måste veta att de kan skicka sina barn till skolan utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen.
Detta gäller även för skolavslutningar. Men man kan vara i kyrkan och ha en kyrklig inramning. Så länge det är en fin och stämningsfull ceremoni, öppen för alla skolans elever i enlighet med läroplanens intentioner, spelar lokalen en underordnad roll.
Sedan måste varje skola och rektor själva få fatta sina egna beslut, efter eget omdöme och med hänsyn till lokala förhållanden. På en del ställen har man traditioner som går flera hundra år tillbaka i tiden. Det är inte rimligt att staten ska förbjuda dessa.
Vi skulle vilja ge ett råd till Sveriges alla rektorer och skoldirektörer: Tro inte att ni på något sätt främjar ökad tolerans genom att säga att vi ska avskaffa våra kulturella traditioner.
Tvärtom finns det en enorm risk i detta. Om effekten av att vi välkomnar många nya svenskar i vårt land blir att de gamla svenskarna känner att man måste utplåna sina egna traditioner, då kommer folk att vända sig emot invandring.
Vi måste både kunna vara ett land som är tolerant mot de människor som kommer hit och samtidigt vårda vårt kulturarv.
Jan Björklund (FP)
Utbildningsminister
Anna Ekström
Riksdagskandidat
Sommaravslutningen är en av skolans finaste traditioner. Efter ett långt läsår samlas eleverna för att möta sommaren. Tillsammans håller lärare och elever en stämningsfull ceremoni med tal och blommor.
Många skolor har valt att lägga avslutningen i en kyrka. Men en del menar att det är fel. Några har till och med gått så långt att de vill förbjuda barnen att sjunga Den blomstertid nu kommer, eftersom det är en psalm.
Diskrimineringsombudsmannen anser att det är olämpligt att hålla skolavslutningar i kyrkan, eftersom eleverna tillhör olika religioner och kulturer. Några kan känna sig diskriminerade.
Också högt uppsatta personer i Svenska kyrkan är kritiska. På Dagens Nyheters debattsida skrev biskopen Ragnar Persenius för något år sedan att skolavslutningar i kyrkan måste avskaffas.
I den infekterade debatten tenderar två av den svenska skolans bärande principer att ställas mot varandra: å ena sidan värnandet av vårt gemensamma kulturarv, å andra sidan det uttryckliga förbudet mot konfessionella inslag i utbildningen.
Vi ser dock ingen motsättning mellan dessa principer. Det finns inga hinder mot att en skola förlägger en skolavslutning, eller något annat evenemang, till en kyrka, så länge tonvikten vilar på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron.
De allra flesta skolor firar jul och påsk på ett eller annat sätt. I klassrummen finns ofta både adventsljusstakar och påskkycklingar. Och oavsett om man går till kyrkan eller inte, så klipper barnen tomtar och ritar påskkort. Till slut är både jul och påsk kristna traditioner. De är en del av vårt kulturarv och måste få vara det.
Samtidigt får det inte vara så att någon tvingas till religionsutövning. Ingen ska tvingas att avge trosbekännelse eller att be bön. Föräldrarna måste veta att de kan skicka sina barn till skolan utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen.
Detta gäller även för skolavslutningar. Men man kan vara i kyrkan och ha en kyrklig inramning. Så länge det är en fin och stämningsfull ceremoni, öppen för alla skolans elever i enlighet med läroplanens intentioner, spelar lokalen en underordnad roll.
Sedan måste varje skola och rektor själva få fatta sina egna beslut, efter eget omdöme och med hänsyn till lokala förhållanden. På en del ställen har man traditioner som går flera hundra år tillbaka i tiden. Det är inte rimligt att staten ska förbjuda dessa.
Vi skulle vilja ge ett råd till Sveriges alla rektorer och skoldirektörer: Tro inte att ni på något sätt främjar ökad tolerans genom att säga att vi ska avskaffa våra kulturella traditioner.
Tvärtom finns det en enorm risk i detta. Om effekten av att vi välkomnar många nya svenskar i vårt land blir att de gamla svenskarna känner att man måste utplåna sina egna traditioner, då kommer folk att vända sig emot invandring.
Vi måste både kunna vara ett land som är tolerant mot de människor som kommer hit och samtidigt vårda vårt kulturarv.
Jan Björklund (FP)
Utbildningsminister
Anna Ekström
Riksdagskandidat
Artikel till Kristna Liberalers Nyhetsbrev ht-10 "Kajakkampanj"
Kristna Liberaler Kajakkampanj, Anna Ekström
En av mina favoritkarraktärer i bibeln fick kallelsen av Gud att gå åt ett håll. Han hette Jona och istället för att gå dit Gud hade kallat honom gick han åt det precis motsatta. I sommar har jag varit precis som Jona när min mamma bad mig att ”nu när du blivit mamma fåt du ta det lite lugnt” LUGNT, sa jag och tog med mig min knappt 5 månader gamla kille (Vincent född feb 2010) sambo Eric och valledare Hampus på en kajakfärd längst hela Blekinges kust! Kajakkampanjen ”LYFT BLEKINGE” var startskottet på årets valrörelse och som kandidat från Blekinge vill jag omfamna hela länet.
Var sak har sin tid och att paddla runt Blekinge tar sannerligen tid! Vi paddlade 6-8 timmar per dag. Med oss i kajakerna hade vi: Vatten, solkräm (bara jag, Hampus ville ”bättra på brännan” något jag inte kan eftersom jag inte blir brun) och ett flygblad med fem punkter som vi ville slå ett slag för!
Första punkten och den mest självklara när man som vi gjorde satt i kajaker mitt i Östersjön är att förbjuda fritidsbåtar att släppa ut toalettavfall. Vi paddlade många gånger mitt i skiten vilket känns otroligt onödigt när det finns flera tömningsmöjligheter, plus att vi paddlade med budskapet att dessa tömningsställen ska bli flera. Vi uppmanade båtresenärer som vi mötte att inte låta sjön ta vår skit!
Under paddlingen passerade vi flera vindkraftsparker vilket angränsade till vår andra punkt, att vi vill ha ökade satsningar på alternativ till kärnkraften. På sikt vill jag inte ha kärnkraft, men för Guds skull och dennes skapade värld kan vi inte avreglera, stänga ner kärnkraften nu och börja importera kolkraft eller stänga ner våra industrier som behöver energin. Helst av allt, nu när jag paddlade i Östersjön hade jag velat slippa gasledningen, jag tror inte att den kommer vara bra för vattnet, djurlivet eller för den delen oss människor.
Våra tre sista punkter som vi hade med oss handlade om tidigare betyg i skolan, lärlingsutbildningar och småföretagandet för en levande skärgård.
Paddlingen gav mig en ödmjukhet inför uppdraget att representera Blekinge i riksdagen. Måhända att Blekinge inte är det största eller mest folkrikaste landskapet Sverige har, men Gud ska veta att här finns det människor med drömmar, behov och mål. Mitt mål för dagen var att komma fram till sambon Eric och Vincent som stod på stranden och tog emot oss. Ofta hann jag knappt stiga ur kajaken förrän det var dags för amning, något som ändå funkade under veckan, Vincent växte så det knakade och det gör han fortfarande.
Veckan med paddling innehöll många strapatser. Vi fick uppleva både tät dimma, tidiga morgonar innan gryningen och nattpaddling. Framförallt fick vi uppleva känslan av att komma i mål, vara framme! Vi tog oss runt hela Blekinges kust för egen maskin. Väl i mål i Kristianopel (vi paddlade mellan Sölvesborg och Kristianopel) ställde vi upp i löpartävlingen Kristianopel runt och slog ännu ett slag för den viktiga rörelsen och motionen i våra liv.
Det jag önskar nu är att vi får behålla vår älskade Östersjö, vi behöver ta hand om den. Jag vill att Vincent ska kunna paddla runt när han blir större, plus att jag vill att han ska få gå i en skola som håller världsklass. Och det behöver vi Folkpartiets skolpolitik till! För liksom det historiskt är kyrkans ”fel” att vi har obligatorisk grundskola i Sverige och nästan alla kan läsa är det Jan Björklunds fel att det tillslut kan få bli lugn och ro i våra skolor!
Hampus min kajakkompanjon föreslog att vi under kampanjen skulle lova att jag om/när jag kommer in i riksdagen ska paddla upp till Stockholm. Vi får se hur det blir med den saken.
Annas tips till dig som kristen liberal: Gör ett armband med bokstäverna WWJBD!? -What Would Jan Björklund Do? Och när någon frågar vad det betyder så ge bort det till dom, precis som praxis är med föregångaren WWJD –What Woult Jesus Do
Till skriften: Unga riksdagskandidater
Jag brinner för skola-arbete-integration. De hänger ihop! Jag tänker driva frågor som leder till att vi får en skola i världsklass. En skola i världsklass leder till arbete som i sin tur är en av nycklarna till en lyckad integration.
Har väldigt lite till övers för när människor blir illa behandlade och bara sedda som siffror i ett system. Fokus måste ligga på respekt för individen, jag tänker inte tillåta att någon blir kränkt för att de inte är ”som alla andra”.
Som kandidat från Blekinge paddlade jag i sommar runt hela Blekinges kust i en havskajak (tog mig ungefär en vecka, hade min lille son född i februari i år i en följebil på land), för att möta hela länet. En vecka då jag slog ett slag för miljön, att Östersjön inte ska behöva ta vår skit! En fråga som jag absolut kommer driva i riksdagen.
torsdag 8 april 2010
Debattartikel om kärnkraften
Publicerat Sydöstran Lördagen den 3 april 2010
I dagarna har socialdemokratiska kommunalråd både i SVT:s Rapport och på Dagens Industris debattsida fört fram sin oro för att tusentals arbetstillfällen i den svenska basindustrin riskerar att försvinna om gamla kärnkraftsreaktorer inte ersätts med nya. De är kritiska till de rödgrönas kärnkraftsfientliga linje och förbudet mot att bygga ny kärnkraft. Jag delar deras oro.
Klimathotet är en av vår tids stora ödesfrågor. De svenska utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt. En stor utmaning för Sverige kommer vara att uppnå ambitiösa klimatmål och samtidigt värna välfärden och jobben.
Kärnkraften står de kommande åren för nära hälften av Sveriges elproduktion. Under nästa decennium kommer dock kärnkraftverken att börja stängas av åldersskäl. Den senaste tidens kalla väder och avstängda kärnkraftsreaktorer har gett en tydlig fingervisning om vad det skulle kunna innebära. Om gamla reaktorer inte ersätts med nya väntar skyhöga elpriser och en elintensiv industri som får lägga ner sin produktion.
Den förnybara elproduktionen kommer att byggas ut kraftigt de kommande åren, från en låg nivå. Vindkraften står för cirka två procent av den svenska elproduktionen. Under de senaste månadernas kalla och vindstilla väder har vindkraften levererat i genomsnitt en procent av elproduktionen. Även om vindkraftselen mångdubblas framöver kommer den att stå för en relativt liten och kompletterande del av vår elförsörjning. Vindkraftverk på land genererar dessutom el endast i genomsnitt 20-30 procent av tiden.
Att effektivisera vår energianvändning är en otroligt viktig komponent för ett mer resurssnålt och klimatsmart samhälle. Samtidigt är el i många sammanhang en effektiv energikälla som vi behöver använda mer av i framtiden. Bilar och tåg som drivs på koldioxidfri el kan till exempel hjälpa oss att fasa ut de fossila bränslena i transportsektorn.
Sammantaget kan utbyggnaden av förnybar energi och framtida minskad elanvändning inte tillnärmelsevis kompensera för hela den nedlagda kärnkraften. De enda två realistiska alternativen vid nedlagd kärnkraft blir därför antingen att stora delar av svensk basindustri läggs ned, eller att importen av rysk gas eller europeisk kolkraft ökar.
.
En färsk Sifomätning visar att svenskarna anser att kärnkraften är det energislag som är allra bäst med tanke på både klimatet och jobben. Mer än hälften av de tillfrågade vill också att kärnkraften ska vara kvar. Svenska folket har uppenbarligen förstått det som gått de rödgröna förbi – ska Sverige kunna minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt värna jobben måste vi använda kärnkraften.
Anna Ekström
Emanuel Norén
Riksdagskandidater Blekinge
I dagarna har socialdemokratiska kommunalråd både i SVT:s Rapport och på Dagens Industris debattsida fört fram sin oro för att tusentals arbetstillfällen i den svenska basindustrin riskerar att försvinna om gamla kärnkraftsreaktorer inte ersätts med nya. De är kritiska till de rödgrönas kärnkraftsfientliga linje och förbudet mot att bygga ny kärnkraft. Jag delar deras oro.
Klimathotet är en av vår tids stora ödesfrågor. De svenska utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt. En stor utmaning för Sverige kommer vara att uppnå ambitiösa klimatmål och samtidigt värna välfärden och jobben.
Kärnkraften står de kommande åren för nära hälften av Sveriges elproduktion. Under nästa decennium kommer dock kärnkraftverken att börja stängas av åldersskäl. Den senaste tidens kalla väder och avstängda kärnkraftsreaktorer har gett en tydlig fingervisning om vad det skulle kunna innebära. Om gamla reaktorer inte ersätts med nya väntar skyhöga elpriser och en elintensiv industri som får lägga ner sin produktion.
Den förnybara elproduktionen kommer att byggas ut kraftigt de kommande åren, från en låg nivå. Vindkraften står för cirka två procent av den svenska elproduktionen. Under de senaste månadernas kalla och vindstilla väder har vindkraften levererat i genomsnitt en procent av elproduktionen. Även om vindkraftselen mångdubblas framöver kommer den att stå för en relativt liten och kompletterande del av vår elförsörjning. Vindkraftverk på land genererar dessutom el endast i genomsnitt 20-30 procent av tiden.
Att effektivisera vår energianvändning är en otroligt viktig komponent för ett mer resurssnålt och klimatsmart samhälle. Samtidigt är el i många sammanhang en effektiv energikälla som vi behöver använda mer av i framtiden. Bilar och tåg som drivs på koldioxidfri el kan till exempel hjälpa oss att fasa ut de fossila bränslena i transportsektorn.
Sammantaget kan utbyggnaden av förnybar energi och framtida minskad elanvändning inte tillnärmelsevis kompensera för hela den nedlagda kärnkraften. De enda två realistiska alternativen vid nedlagd kärnkraft blir därför antingen att stora delar av svensk basindustri läggs ned, eller att importen av rysk gas eller europeisk kolkraft ökar.
.
En färsk Sifomätning visar att svenskarna anser att kärnkraften är det energislag som är allra bäst med tanke på både klimatet och jobben. Mer än hälften av de tillfrågade vill också att kärnkraften ska vara kvar. Svenska folket har uppenbarligen förstått det som gått de rödgröna förbi – ska Sverige kunna minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt värna jobben måste vi använda kärnkraften.
Anna Ekström
Emanuel Norén
Riksdagskandidater Blekinge
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
